Summa sidvisningar

fredag 30 september 2011

Läslogg 4 - Livet Deluxe

”Min syster mördades av dem för åtta år sen. Han som låg bakom det tog du hand om i explosionen. Och hans dotter tog hand om den andre som låg bakom. Och hon själv kommer alltid att sova lika dåligt som jag.” (s.494)

Det här citatet kommer från sista sidan i boken. Det är här mysteriet avslöjas. Vem var det egentligen som anlitat lönnmördaren som mördade Radovan? Här fick jag svaret. Jag hade ingen aning om att det var JW som låg bakom det till den stunden då jag läste det här. Från första sidan i boken så fick man följa en anonym person som agerade som en hitman, man fick bara veta att hans uppdrag var att döda Radovan. Detta har följt med under hela boken och man har länge funderat över vem som är mördaren och vem som anlitat honom. Anklagelser och misstänkta personer har flugit hit och dit när man har fått följa Natalie i kampen om att finna svaret. Till slut så visar det sig att det är JW, hennes nye älskare, som ligger bakom det hela.

torsdag 29 september 2011

Patrik Sjöberg- Det du inte såg

LOGG 4

’’Tyvärr, alla ni som tycker att jag är en arrogant och dum jävel. Ni lär få se mer utav mig i framtiden!’’

Med dessa meningar avslutar Patrik sin bok. Två meningar med en stor innebörd. Inte nog med att han sätter ord på ett betydelsefullt och svårt val, han bevisar även för andra att livet går vidare. Visst kan det vara svårt att på riktigt bearbeta svåra känslor och minnen. Men det är samtidigt denna metod som gör att vi senare kan fortsätta på nytt. Jag tror nämligen att känslor kräver fysiska uttryck för att man så småningom ska kunna släppa dem, lämna dem förgått. Det är först då vi kan blicka framåt och fortsätta leva livet både psykiskt och fysiskt.

Patrik gjorde sitt val, berättade sanningen kring det förflutna. Historier han förr inte vågat gestalta. Han förde upp ämnet i tal, fick andra individer att öppna sig kring liknande problem. Han ville tydligt markera och berätta vad som kan förekomma runt hörnet. Därför bör vi vara uppmärksamma vid märkliga beteenden. Sanningen kan dock vara svår att möta, svår att hantera. Jag tror nämligen att detta kan vara en nyckel till varför dessa samtal inte hör till vardagen. Folk är rädda för sanningen och eventuella konsekvenser vid tillkännagivandet. Varför väljer man den enklare vägen, blundar för verkligheten. Vi bör påminna oss själva om vilka konsekvenser tystnad kan ge.

’’Det Viljo gjorde mot mig och andra barn är den viktigaste anledningen till att jag ville skriva den här boken. Det handlar inte om att jag vill sätta dit någon som är död, det handlar om en historia som måste berättas. Av flera skäl.’’

Mitt tycke om boken
Jag tycker att boken är starkt gripande och givande. Jag fick läsa om verkligheten ur ett annat perspektiv. Plötsligt inser man hur lite man vet, hur mycket som finns att lära. Visuellt sett är vi stråt i stacken, det finns så mycket vi aldrig kommer förstå. Men genom att ta del av andras historier breddar vi våra värderingar och skapar en mångfald. På det kommer vi långt.

Media har gett en till synes hård och kaxig bild utav Patrik. Egenskaper som i Patriks fall bygger på ironi. Det är dock få som uppfattat detta och istället dömt Patrik utefter de överdrivna tidningsrubrikerna. Kanske krävdes det en bok för att ändra denna uppfattning, då man nu begriper hans ironi samt inser att även en hård fasad kan vara svag.

Fyrmästarens dotter - Ann Rosman

”Allas ögon var fästa på fyrens lanternin, i väntan på att ljuset skulle tändas. Ejdrarnas välbekanta och något förvånande ohoande hördes och måsarna dämpade för en stund sitt skriande. Så svepte det första vita blänket över horisonten och ett fyrfaldigt leve utbringades för Pater Noster.”

Allt hade precis löst sig i boken, Karin känner för första gången i boken lugn och ro och jag tror att hon inte är den enda som känner så efter allt som har hänt på Marstrands ön. Befolkningen från hela Marstrands ön stod vid den nyrenoverade fyren Pater Noster som återinvigdes.

Det som är lite intressant med boken är att den slutar precis var boken började, vid fyren där offret i boken hittades död.

Jag tyckte att boken var ganska krånglig, det var alldeles för många personer i boken så det blev lite svårt att förstå boken i slutet. Den här boken kanske inte är den mest intressanta boken för ungdomar i vår ålder, just för att den är lite långsam i mitten och sen kommer allt helt plötsligt i slutet så att man nästan inte hinner med.

lördag 24 september 2011

Patrik Sjöberg- Det du inte såg

LOGG 3

’’Jag var tillbaka på tävlingsarenan igen. Solen sken, luften var varm och det var fullsatt på läktarna. Ett sorl av förväntan låg i luften. Jag satte mig ner på en av bänkarna nära höjdhoppsställningen för att snöra på mig skorna, och först då slog det mig: Fan jag har ju inte tränat på flera år.’’

’’Jag vaknade ur drömmen innan jag påbörjat ansatsen. Det gjorde jag alltid. Men drömmen var så jäkla verklig, så oerhört intensiv. Allt fanns där: ljuden, lukterna, känslan i magen.’’

Detta citat beskriver närheten vi har till ett hem. Platsen vi känner bäst, platsen vi behärskar utantill. Miljön som gör oss trygga, lukterna som påverkar vår stimulans. Detta fick Patrik uppleva på tävlingsarenan, det var hans hem. Inte var det konstigt att dessa drömmar kom och gick. Patrik saknade sitt hem, saknade sina familjemedlemmar som fanns där ute. Denna miljö var Patriks vardag, omgivningen samt alla iakttagelser från denna plats var så pass starka och intensiva att han omedvetet kunde uppleva dessa platser identiska i sina drömmar.

’’Det är länge sedan jag besökte Viljos grav nu, men de första åren efter hans död gjorde jag det många gånger. Ofta ville jag bara åka dit för att kunna konstatera att det var över. Det gav mig en slags tillfredställelse att titta på graven. Där nere ligger du, men jag är kvar här uppe.’’

Detta citat både illustrerar och förmedlar en känsla kring miljön. Omgivningen som annars var sorgbunden skymtade en lättnad, lättnad av att kunna konstatera ett faktum. Denna plats bidrog till att Patrik så småningom kunde gå vidare, lämna det gamla bakom sig. Fastlägga faktumet, känna friheten i nuläget. Jag tror dock att det krävs ett antal år innan man på riktigt kan lämna något bakom sig. Till en början förföljer oron om att faktumet inte stämmer. Att man en dag ska ställas mot väggen och inse att det endast var en lögn. Därför vill man konstatera sanningen, likt Patrik, återvända till graven.

’’Skyll inte på kända personer, skyll inte på skolan, skyll inte på samhället. Titta på er själva. Barnen blir en bild av hur ni är. Det är vad ni gör hemma som spelar roll. Inte vad jag gör och inte gör på krogen. Självklart hjälper en massa yttre impulser till, men allt börjar där hemma.’’

Frågan är varför just berömda profiler känner en skyldighet till att vara ett föredöme för samhället. Varför just dessa profiler anses påverka ungdomars beteende. Hur ska man som känd bete sig för att accepteras från samhället? Ska det privata livet påverka omdömet, eller bryr sig omgivningen endast om konsten de framför?

Jag anser att folket har rätt till att döma, tycka till kring konsten, i de lägen profilerna lever i cirkusen. Sedan vad de gör och icke gör utanför detta ska omvärlden inte bry sig om. Dock är det inte lätt. Vi har en tendens av att skylla ifrån oss, vi har en tendens av att döma folk. Det hindrar oss från att inse att uppfostran och beteende påverkas utefter hur det utspelas i hemmet. Personligheten utvecklas i rätt riktning då man känner trygghet. Tillsammans med denna grund finns det även påfallande yttre impulser, men glöm inte att barnen blir en bild utan er själva.


fredag 23 september 2011

Läslogg 3 - Livet Deluxe

”En märklig plats. Även om hon varit där många gånger med pappa så tyckte hon nu att den kändes fientlig” (s.294)

Natalie besöker ett backhoppningstorn som hennes pappa har varit involverad i. Hon är där för att träffa en av Radovans gamla män, Stefanovic. Det uppstår en del konflikter angående framtiden. Vem ska bli en nye arvtagaren efter Radovans död?

Med detta citat så vill jag bara påvisa att minnen, miljöer och personer hör ihop. Man kopplar ofta en del platser till personer som man besökt platsen med. Jag känner igen mig i att platser kan kännas annorlunda, beroende på om man är där ensam eller med någon annan. En plats eller en viss miljö kan verkligen kopplas samman till ett visst minne.

Det så kallade Tornet befinner sig i Stockholm. I boken beskriver de utsikten från ett rum med fönster i tre riktningar.

”Man såg ut över Lill-Jansskogen. Bort över Östermalm. Längre bort såg hon Stadshuset, kyrktornen, och höghusen vid Hötorget. Längst bort: Globen skymtade. Stockholm bredde ut sig.” (s.295)

Jag kan själv visualisera bilden av hur det ser ut. På grund av att jag har sett alla de byggnaderna som beskrivs. Boken är lättare att förstå om man vistats i Stockholm en del. Eftersom boken utspelar sig i Stockholm så är det en stor fördel att veta hur miljön ser ut här. Jens Lapidus förutsätter att alla som läser boken vet hur Stadshuset, kyrktornen, höghusen vid Hötorget och Globen ser ut. Vilket är bra eftersom då behöver man inte gå in på massvis med onödiga detaljer. Dock så borde de bli svårt för vissa att kunna visualisera sig en bild om man aldrig sett byggnaderna förut.

Överlag så är bokens miljöer beskrivna på många olika sätt. Objekt beskrivs sällan med hjälp av färg och form. Det kan vara kort och koncist förklarat utan en massa detaljer. Detta sker oftast i samband med beskrivningar av objekt som de flesta av oss känner igen, t.ex. de i citatet ovan. Det finns även beskrivningar av miljöer som är mer abstrakta. Detta gör att man får skapa sig en egen bild av hur saker ser ut. T.ex.

”En soffgrupp, ett bord med sex stolar runtomkring, en minibar mot den fönsterfria väggen, fylld med flaskor.” (s.295)

Detta citat tycker jag man kan använda sin fantasi till, eftersom han inte gått in på några detaljer om hur föremålen ser ut. Det är upp till en själv att bestämma. Den bilden man får upp i huvudet när man läser är den bilden som beskriver rummet bäst. Hade han beskrivit föremålen med färger etc. så hade det inte alls blivit på samma sätt. Det hade genast blivit mycket striktare och ingen fantasi hade behövt användas. Nu är de upp till en själv. Vilken färg har möblerna? Vilken färg har rummet? Hur ser soffgruppen ut? Är rummet modernt eller gammalt? Detta är några frågor man kan ställa sig.

måndag 19 september 2011

Fyrmästarens dotter - Ann Rosman

"När ska du börja jobba igen, Sara?" hade en av fröknarna frågat. Ja du, tänkte sara, när ska jag börja jobba igen? När jag mår bättre, när jag klarar av att gå till affären och köpa mjölk utan att klappa ihop. "Jag vet inte", hade hon svarat." - sid 156

Sara har haft sina problem på sistonde och hon vet inte riktigt själv hur hån mår. Detta citat dyker upp när hon lämnar sina barn på dagis och en av dagisfröknarna utnyttjar henne lite för att bli av med hennes barn lite tidigare. På grund av problemen Sara har haft tidigare så har hon inte orket eller självförtroendet för att säga ifrån. Jag kan relatera till en sån kännsla som Sara känner. Att man verkligen inte orkar eller vill säga hur man egentligen mår.

" Det var dag, men dagen var mörk och regning och svart. Svart som natten, en natt fylld av hopplöshet och människors skirk. De skarpa smällarna från tyskarnas pistoler. Kulor som effektivt satte punkt för judiska liv. Inte ens då förstod vi omfattningen av av eller vad som hände. Författare, pianister, konstnärer, grannar, mödrar, systrar, söner och fäder, alla mördades utan urskiljning. Alla stadens judar flyttades till ghettot och all judisk egendom konfiskerades." sid 179

Detta citat kommer från mordoffrets styvsyster som bodde i Tyskland under andra världskriget. Hon var jude och tvingades att fly. Jag tror att hennes upplevelser sitter som ett ärr i huvudet på henne. Hon blev faktiskt av med hela hennes familj. Sen räddslan som hon fick uppleva är nog obeskrivlig, att fly för sitt liv, att ha folk omkring sig som blir nerskjutna. Detta har satt stora ärr i henne som har påverkat hennes liv.

"Hon hade tur. Konsumbutiken var öppen. Hon handlade kaffe och grovt bröd bara till sig. Ett paket fjällfil med hjortron- som hon älskade och Göran avskydde- åkte ned i korgen." - sid 197

Detta citat dök upp i boken kort efter Göran och Karins uppbrott. Detta citat för medlar ett klart budskap till mig, det säger egentligen "jag är över med dig, nu står jag på egna ben!". Det visar hur mentalt stark hon är och jag tror att hon gör det här främst för att visa och säga till sig själv att det är över nu. Hon behöver övertala sig själv! Ett starkt citat!


"Karin satt i solskenet i sittbrunnen med en kopp kaffe. Klockan var bara tio. Vädret hade slagit om och blivit varmare och när hon satt i lä tillät temperaturen att hon kunde knäppa upp tröjan så att solen strålar kom åt hennes vinterbleka hud." - sid 206

Karin är en livsnjutare när hon väl får chansen att njuta av livet. Det finns inte mycket tid åt det mellan hennes jobb och andra ansvar, men när hon väl får chansen så tar hon den till fullo. Detta citat beskriver en total avkoppling för mig i alla fall.

Nino Borojevic NV10

söndag 18 september 2011

Patrik Sjöberg- Det du inte såg

’’I taxin på väg tillbaka till hotellet tog jag upp medaljen ur fickan och vägde den i handen. Det var en skit medalj. Brons, vad fan var det? Det var guld som räknades. Inget annat.’’

Det här citatet demonstrerar Patriks vinnarskalle. Målet var toppen, dit han ville, dit han skulle. Det fanns ingen annan väg, blicken var fast och bestämt riktad mot toppen. En dag skulle han stå där som en vinnare.

Något jag är övertygad om är att alla handlingar har en baktanke, medvetet eller omedvetet. Det är dessa baktankar som gör oss till människor. Vissa är skickliga och kan dölja dessa, medan andra är genomskinliga. Det är beteendet som avgör, ifall vi kan tyda eller ej. Beteendet som pekar på hård, bestämd och målinriktad. Faktorer som genomskådar övertygelse. Just dessa egenskaper äger Patrik, han vill övertyga, övertyga omgivningen. Visa med stolthet att just han är en vinnare. Möjligen är orsaker till baktankar tidiga intermezzon. Som i Patriks fall, misstroendet från omgivningen, tvivel på att just han skulle bli en vinnare.


’’Jag hade svårare och svårare att umgås med Viljo. Det han hade gjort mot mig fick mig att känna mig smutsig och utnyttjad. Vid något tillfälle när vi hade en diskussion om hans beteende skrek jag rakt ut: ’’Du är ju för fan pedofil!’’. Men det var som att tala med en vägg. Han förstod inte vad jag menade.’’

Det kanske är svårt att inse sanningen. Det kanske är lätt att försumma vettet. Viljo lurade inte bara sig själv, han lurade Patrik. Ljög om hans uppförande, förträngde sanningen. Vilket senare kom att visas när han ställdes mot fakta. Han hade ingen förmåga att känna skuld. Förmodligen berodde detta på att Viljo aldrig såg sanningen. Han var så pass självlurad att faktum inte existerade. För självklart tar ingen åt sig när man själv anser att anklagelsen är en lögn.